Svensk nutidshistoria

Flygstridskrafter sedda ur ett flygarperspektiv
Vad jag skriver om gamla tider är förhoppningsvis välkänt av många men om jag kan sprida kunskap till ytterligare några stycken så har mitt syfte uppnåtts.

Detta har hänt:
Efter att Riksdagen väckts av krigsmullret som förebådade andra världskriget började dels en svensk flygindustri att byggas upp, dels det rudimentära flygvapnet att kraftigt förstärkas. Under pågående krig var vår största svårighet att köpa in erfordeliga flygplan och vi fick oftast nöja oss med typer som andra nationer ratade. Vi hade att möta Messerschmitt 109 och Focke-Wulf 190 bl a med gamla dubbeldäckare somJ 8 och J 11.
J 8 Gloster Gladiator
J 11, i tjänst till 1945
Messerschmitt Bf109

Vårt första Saabtillverkade jaktflygplan, J 21 A, kom i tjänst först vid krigsslutet. Vår beredskap i luftförsvaret var sannerligen inte god.

Krigsslutet innebar dock att stora mängder moderna flygplan kom ut på marknaden och vi kunde köpa in såväl Mustanger från USA som Vampire, första generationens jet, från Storbritannien för välbehövlig uppdatering av våra flygdivisioner. Andra världskriget fick direkt en fortsättning i ett kallt krig – mindre blodigt och mellan andra politiska block men inte mindre intensivt. Krigsslutet hade dock även medfört att vi fick tillgång till avancerad tysk forskning inom aerodynamik vilket gav Saab möjlighet att konstruera den pilvingade J 29 som förbandssattes samtidigt som USA och Sovjetunionen fick sina F-86 resp MiG 15. Även J 35 Drakens aerodynamik byggde tungt på tysk krigstida forskning.
Efter att inledningsvis tvingats starta upp en egen jetmotorindustri kunde vi förhandla oss fram till ett samarbete med brittisk industri så att våra resurser i större grad kunde koncentreras till att ta fram flygplan och flygradar. Parallellt med detta byggde vi upp en organisation för bevakning av vårt luftrum och ledning av vår jakt. Organisationen började närma sig de mål som Riksdagen satt upp före kriget.

Mot slutet av 50-talet blev det dock uppenbart att Flygvapnet led av häftig växtvärk. Att vi havererade bort i storleksordning en division per år berodde inte så mycket på flygmaterielen som på avsaknad av kvalificerad ledningspersonal – inte mist för ledning av våra divisioner. Bemanningen av de nya stridsledningscentralerna var bristfällig redan när de togs i bruk. I slutet av 60-talet tvingades Flygvapnet vakantsätta divisioner p g a personalbrist. Flygvapnet utbildade ihjäl sig men det räckte ändå inte.

Kubakrisen 1962 visade att det kalla kriget på några få dagar kunde växla till att bli glödhett. Under det kalla kriget hävdade Sverige en linje av alliansfrihet syftande till neutralitet vid en eventuell stormaktskonflikt. För att ge trovärdighet åt alliansfriheten måste vi visa att vi inte lämnade landet öppet åt den som ville utnyttja vårt territorium i sådan stormaktskonflikt. Att Sverige under kriget gjort stora eftergifter åt tyska krav var här givetvis en belastning. För ett alliansfritt land beläget i en glipa mellan NATO och Warszawapakten gällde det att trovärdigt kunna visa att det skulle bli kostsamt att invadera oss även om vi naturligtvis inte var ointagliga. Det snabbt mobiliserbara Flygvapnet skulle se till att Armén och Marinen kunde genomföra sin mobilisering och gruppera i den del av landet där invasionen förväntades. En mäktig uppgift som krävde både slagkraft och uthållighet för en motståndare skulle ju knappast låta Sverige ostört samla sig för strid.
När vi var som närmast att uppfylla Riksdagens ambitioner hade vi över 1000 stridsflygplan i fred spridda över 17 flottiljer, efter mobilisering spridda efter principen högst en grupp (4 flygplan plus reserver) på en och samma krigsbas.
Redan under 60-talet lades dock flottiljer ner eller omvandlades till skolor utan basering av flygdivisioner. F 14 i Halmstad, F 3 i Malmslätt och F 8 i Barkarby är sådana exempel. 1977 års försvarsbeslut innebar att F 11 i Nyköping och F 12 i Kalmar med sina divisioner lades ned. I försvarsbeslutet 1992 lades F 6 i Karlborg och F 13 i Norrköping ned. Efter att USA i sin kapprustning mot Warszawapakten systematiskt drivit Sovjetunionen till bankrutt (1991) är nu Sovjetunionen borta och Warszawapakten upplöst. Att vi anpassar oss efter det nya läget anser jag vara helt självklart.
1999 hade Flygvapnet reducerats till 12 divisioner om 250 flygplan som betjänades av 16 basbataljoner (krigsbasering)

Bilden idag:
I försvarsberedningens arbete med att ta fram beslutunderlag för inriktningspropositionen 2009 sades:
"Försvarsberedningen står fast vid bedömningen att ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid. Kriser eller incidenter, som inbegriper militära maktmedel, kan dock uppstå även i vår region. På längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas."
Försvarsberedningen utgick från att tre divisioner JAS 39 skulle behållas men beslutet i inriktningspropositionen blev i praktiken fyra divisioner. Idag har flygvapnet alltså ca 100 JAS 39 i 4 divisioner och 2 basbataljoner som kan betjäna totalt en division i insats utanför hemmaförbandet.

Vid Folk och Försvars Sälenkonferens januari 2009 redovisade försvarsministern vad han ansåg bör ändras inom Försvarsmakten i förhållande till vad förutvarande regering beslutat. Han inledde med en sidekick genom att påpeka att situationen idag är en konsekvens av tidigare försvarsbeslut. Kanske gjorde han så i medvetande om att situationen i morgon är en konsekvens av de beslut som nuvarande regering fattar idag. Eller kanske inte?
Han anförde även att kriget i Georgien utspelade sig på fem dagar och avgjordes på två. Det var färre än 20.000 ryska soldater i Georgien, men de kom dit mycket snabbt. Georgien saknade luftherravälde, vilket beseglade konfliktens utgång.

Vidare sa´ han: "Kriget i Georgien innebar inte i sig en upptrappning av den militära hotbilden mot Sverige i det korta perspektivet, men väl ett tydliggörande av hur den nya tidens hot ser ut. Det understryker varför försvaret behöver en ny inriktning mot ökad tillgänglighet och ökad användbarhet.
Vid en Georgienliknande situation i närområdet krävs snabbinsatsförband och samverkan med andra.
Gripen är ett mycket bra stridsflygplan för att värna territoriell integritet, vår suveränitet, vårt luftrum och hav. Gripen har, utöver kvalificerade luftförsvarsegenskaper, en mycket bra förmåga till övervakning, kontroll av luftrum och havsytor, samt spaning.
Vi ska balansera Gripen-systemet för våra behov och tillsammans med andra Gripenländer fortsätta utveckla planet, så att det kan utgöra kärnan i våra flygstridskrafter och lösa våra operativa krav i flera decennier framöver. Alternativet är nyanskaffning kring 2020, vilket inte blir billigare."

Många tar fasta på de delar av uttalandena som är behagliga för kassakistan. Själv försöker jag läsa även de icke-behagliga partierna. Mot bakgrund av att jag aldrig skulle lita på en börsanalytiker som uttalade sig om läget om fem år kan jag dock inte tolka analyserna helt bokstavligt. Självfallet skulle jag anse den som litade på en tioårig börsanalys som galen. Inte heller tror jag säkerhetspolitiska analyser säkrare än börsanalyser. Själv anser jag att följande är väsentligt därför att det avspeglar ett sundhetstecken hos analysen:

"Kriser eller incidenter, som inbegriper militära maktmedel, kan dock uppstå även i vår region. På längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas."
"Georgien saknade luftherravälde, vilket beseglade konfliktens utgång".
"Kriget i Georgien innebar inte i sig en upptrappning av den militära hotbilden mot Sverige i det korta perspektivet, men väl ett tydliggörande av hur den nya tidens hot ser ut. Det understryker varför försvaret behöver en ny inriktning mot ökad tillgänglighet och ökad användbarhet.
Vid en Georgienliknande situation i närområdet krävs snabbinsatsförband och samverkan med andra."

Detta stärker min övertygelse att om Försvarsmakten skall ha som uppgift att värna vår territoriella integritet, vår suveränitet, vårt luftrum och hav (inklusive länder i vårt närområde?) så måste vi dels ha förmåga att – åtminstone temporärt/lokalt – skapa luftherravälde, dels ha ett antal förband som är avsevärt mer snabbmobiliserade än normalförbandens 12 månader. Våra krigsflygdivisioner bör därvid åläggas mobiliseringstid högst en vecka, detta med tanke på hur lång tid det skulle ta för en regering att fatta beslut om (partiell) mobilisering. Det finns ytterligare områden som vi måste ta hänsyn till. När det hettar till måste våra piloter tilldelas extra flygtid eftersom de under lång tid tvingats öva under stora restriktioner i flygtidstilldelning. Detta skall vara möjligt i ett läge med utökad incidentberedskap och andra krav på flygtid som kommer att uppstå i ett spänt läge. Därav följer att även flygverkstäder på central och flottiljnivå måste ha utrymme för att höja produktionen.

Bilden i morgon.
Med tanke på att jag nyss deklarerat mitt misstroende för spådomar om framtiden borde jag avstå från detta avsnitt. Det är emellertid en illa bevarad hemlighet att HKV fortsatt förbereda för förbandsnerläggningar i häradet 2011-2012. Genom nerläggningar tror man sig kunna finansiera de ökade kostnader som yrkesförsvaret kommer att medföra. Mest markant är talet om nerläggningar inom Flygvapnet där man redan nu kan skönja effekterna.

Eftersom bloggaren Wiseman, helt uppenbarligen en person som vet vad han talar om, nyss publicerat ett digert inlägg överlämnar jag gärna ordet till honom att läsas och begrundas! Till hans annars rätt kompletta redovisning vill jag bara foga en varningsskylt. Liksom utrotningshotade djurarter kan nå ett kritiskt läge där de inte längre förmår reproducera sig tillräckligt för artens överlevnad så kan vi lätt nå en nivå på flygförband och flygtid där vi inte kan säkra artens överlevnad. Det kommer inte att synas under en politisk mandatperiod men det kommer att påverka nationens framtid. Även om man inte helt överskrider minimigränsen för reproduktion så kommer man farligt nära det läge där vi var när såväl tyska som allierade flygplan flög omkring i vårt luftrum. Den gången var det inte i syfte att ända vår suveränitet och därför sitter vi nu här och jäser i vetskap om att våra politiker lovar ta vara på våra intressen.
Läs Wisemans inlägg
Tillägg 8 okt: Läs även detta inlägg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: