Med överblick över de närmaste fem åren?

I år inträffar två händelser som är särskilt intressanta för en pensionerad flygofficer med intresse för säkerhetspolitik. Den ena är Försvarsberedningens rapport, den andra är om man kan spåra de olika partiernas inställning till det militära försvaret i resultatet av riksdagsvalet. Den första händelsen har nu inträffat.

Mot bakgrund av Rysslands krig mot Georgien och med den utvecklingen som efterhand blivit helt annorlunda mot vad som hade förutsatts vid försvarsbeslutet 2009 skrev jag november 2011

”Felbeslutat i gammal god demokratisk ordning”:
Innan Riksdagen tog beslut om Försvarsmaktsorganisation 14 hade flera års arbete lagts ned för att ta fram underlag för beslutet. Representanteter för Riksdagens partier hade, var och en i samklang med sitt partis ideologi men även nöjaktigt jämkat till en gemensam uppfattning föreslagit den organisation om vilken Försvarsministern uttalat: ”Regeringen och riksdagen har beslutat om den största förnyelsen av försvaret på flera decennier. Resultatet är ett användbart försvar där Sveriges försvarsförmåga avsevärt ökar.”
Jag konstaterar dock tyvärr att beslutet redan före 2012 visat sig innehålla allvarliga felprioriteringar, så allvarliga att man snarast bör tänka igenom vilka förutsättningar som finns för att FMO14 överhuvud taget skall ha realistiska möjligheter att påverka ett stridsförlopp.Vare sig 2014 eller 2019.
När det gäller frågor om Försvarets utformning och inriktning anser jag att Regering och Riksdag snarast måste ersätta dagens alltför långsamma beslutsprocedur med något som inte måste mala på i evigheter i en värld som i accelererande takt kräver analyser, omprioriteringar och nya beslut.
Därutöver måste naturligtvis Riksdagen ta långsiktiga, strategiska beslut som kan beröra Försvarsmakten men som främst är av nationell omfattning.

I början av mars 2014 ger försvarsministern Försvarsberedningen två extra månader innan redovisning av berdeningens resultat skall ske. ”Det jag vill är att Försvarsberedningen ska göra är att under den här förlängda tiden kunna ha en möjlighet att göra en kompletterande säkerhetspolitisk bedömning med anledning av det som har hänt i Ukraina”, säger Karin Enström.

Den 31 maj 2013 hade Försvarsberedningen överlämnat sin säkerhetspolitiska rapport ”Vägval i en globaliserad värld” men politikerna hade nu tydligen insett att denna utredning var förlegad. Lovvärd reaktion någon minut innan gongongen. Försvarsberedningen fick chansen att behålla ansiktet. Den idag inlämnade rapporten ligger till grund för det försvarspolitiska beslut som riksdagen ska fatta under våren 2015.
Hotbilden har skildrats mer realistiskt men har vi äntligen fått ett framsynt förslag som kan ge oss rimlig ryggrad decenniet ut? Fem till tio år är ju vad som beredningen anser överblickbart.

Beträffande reformer visar det sig att man förhandlat fram en god samsyn mellan Allianspartierna och Socialdemokraterna men att Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte anser att fler JAS 39 E än de nu beställda 60 skall föreslås.

Beträffande finansieringen går emellertid åsikterna isär. Alliansen har ett förslag som är finansierat fram till 2018 medan (S) vill under samma period höja anslagen med 900 miljoner mer. Det förutsätter emellertid en finansiering bl a genom ändrade skatteregler för fåmansbolag, något som Alliansen inte kan acceptera.

Min slutsats blir att Försvarsberedningen identifierat åtgärder som väsentligt förstärker Sveriges försvar i Östersjöområdet vilket är deras mål. Oavsett finansieringen sker efter Alliansens eller (S) modell blir reformerna åter igen underfinansierade, inte minst mot bakgrund av att Riksrevisionen konstaterat att redan idag krävs ett tillskott av mellan 3 och 4 miljarder kronor årligen för att försvarsmakten ska kunna leva upp till sina nuvarande åtaganden. Innan detta rättats till ser jag rapporten som ett spel för valgallerierna.
Tyngdpunkterna ligger i båda alternativen längre framåt än 5 år vilket betyder att vi inte väsentligt stärker försvaret under de överblickbara 5 åren där beredningen identifierat ett klart behov. En bit in på 2020-talet får vi det försvar vi behöver i morgon.

Om vi bortser från den undermåliga finansieringen är det naturligtvis glädjande att våra nuvarande cirka 100 JAS39 C/D ersätts av 70 nya 39 E, inte 60 som tidigare planerats.

Jag glädjer mig särskilt åt att Försvarsberedningen skriver ”JAS 39E bör utrustas med ett robotsystem som på långa avstånd och med hög precision kan bekämpa prioriterade markmål. Det skulle höja tröskeln för en motståndare att inleda militära operationer mot Sverige eller svenska intressen.”

Därmed får vi nämligen ett vapen som ger oss möjlighet att skaffa oss det temporära luftherravälde som är en förutsättning för att vårt territorium skall kunna försvaras längre än enstaka dagar.

I februari 2010 skrev jag, angående min syn på Flygvapnets uppgifter:

Därmed bör vi se över i vad mån vi kan finna ett robotvapen som har kraftig verkan mot de taktiskt – strategiskt avgörande måltyperna i Nordkalottarenan och finner då att MB ÖN under senare delen av Kalla Kriget pläderade för ett tungt, styrt attackvapen, TSA, för att bekämpa kommunikationsmål och angriparens älvövergångar i den dåtida hotbilden. Av olika skäl kom den aldrig att realiseras men en intressant kandidat växte upp under 90-talet, nämligen KEPD 350 som primärt utvecklades för tyska flygvapnet. Den uppfyllde med råge de krav som ställdes i PTTEM för TSA men var något för tung för JAS 39 A/B varför en vikt- och räckviddsreducerad version KEPD 350 L (leicht) förutsågs för 39-an. Idag torde normalversionens vikt vara acceptabel och roboten skulle kunna tjäna väl som tillskott till 39:ans räckvidd i attackuppdrag karaktäriserad av mycket liten radarmålyta, stridsdel med mycket god verkan i fortifierade anläggningar, broar och andra kommunikationsmål, hamnanläggningar och startbanor och med en luftbrisadsmod för att bekämpa flygplan på marken och fordonssamlingar. Det kan tilläggas att detta vapen inte kräver lång utbildningstid för piloterna och att ett smidigt planeringssystem medger insatstsbeslut på kort tid.

I april 2011, angående Libyenkriget:

Man kan konstatera att de flesta libyiska flygaktiviteter upphörde redan i och med koalisionens anfall med markmålsvapen de första dagarna, huvudsakligen med cruise missiles och långräckviddiga attackrobotar, riktade mot libyska flygbaser, ledningscentraler och flygplan på marken. I klartext var det alltså med anfall mot markmål som en No Fly Zone snabbt kunde upprättas.

I juli 2011:

Jag anser vi måste skaffa oss luftherravälde/temporärt luftherravälde från dag ett i en väpnad konflikt. Vårt verktyg måste vara våra fyra stridsflygdivisioner, trots att dessa fyra skall klara av såväl försvar mot luftlandsättningar, mot bomb- och attackflyg, underrättelseinhämtning (jfr FL01/FL02 i Libyen), understöd av våra markstridskrafter och anfall mot fartyg.

September 2013:

Februari 2010 hade ännu inte Finland beslutat anskaffa den långräckviddiga attackroboten som snart införs på de finska F18 Hornet och som, förutsatt samarbete mellan finska och svenska försvarsmakterna, kan minska vårt behov i övre Norrland. I gengäld hade Ryssland ännu inte beslutat att basera taktiska, ballistiska robotar vid Östrsjökusten och våra förpliktelser mot Balkanstaterna var tämligen luddiga. Idag vill jag påstå att vi, för att kunna försvara vårt eget territorium och för att kunna svara upp mot solidaritetsåtaganden måste ha reella möjligheter att bekämpa mål på andra sidan Östersjön. Det gör vi varken med Rb15F eller med CAS-vapen.

Sens moralen är, att det som raserats på ett par år tar minst tio år att återuppbygga och återuppbyggandet kostar mycket mer än det man sparat in mellan beslut om nedläggning och beslut om återuppbyggnad.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: