Kostym eller tumme?

1) Dagsläget 2015-02-17
Riksdag och regeringen börjar närma sig målsnöret april 2015 då försvarsbeslut (”inriktningsbeslut”) 2015 skall klubbas av Riksdagen. Slutrapporten från Riksdagens försvarsberedning skulle ursprungligen redovisas tidigare men då rapportutkastet vid denna tidpunkt uppenbarligen inte avspeglade aktuella ingångsdata försköts rapporttidpunkten till 15 maj 2014. Därmed kunde beredningens 12 medlemmar efter 608 dagars arbete beskriva en mer aktuell hotbild i Östersjöområdet och därmed rädda ansiktet. Har vi äntligen fått ett framsynt förslag som kan ge oss rimlig ryggrad decenniet ut? Fem till tio år är ju vad som beredningen anser överblickbart.

Trots att rapporten visar en god samsyn mellan Alliansen och Socialdemokraterna om hur Försvarsmakten bör förstärkas så har ingetdera blocket kunnat föreslå någon finansiering av nödvändiga reformer inom mandatperioden 2014 – 2018. Beredningens förslag innebär i stort sett oförändrad anslagsnivå fram till 2018 oavsett man följer Alliansens eller Socialdemokraternas finansieringsförslag. Detta sagt mot bakgrund av att Riksrevisionsverket efter noggrann genomlysning konstaterat att det krävs tillskott av mellan 3 och 4 miljarder kronor årligen för att försvaret skall kunna leva upp till de åtaganden som beslutats i inriktningsbeslutet 2009. Tyngdpunkterna ligger i båda finansieringsalternativen längre framåt än 5 år vilket betyder att vi inte väsentligt stärker försvaret under de överblickbara 5 åren där beredningen identifierat ett klart behov. En bit in på 2020-talet får vi det försvar vi behöver i morgon.

Överbefälhavaren har nyligen meddelat att 4 miljarder årligen under nuvarande mandatperiod erfordras för att bygga upp och öva den organisation som beslutades 2009 och som f ö är den organisation som ÖB förutsatte skulle vara helt införd för att kunna försvara ett begränsat område av Sverige i en vecka. I den anslagsnivån kan emellertid inte våra nuvarande cirka 100 JAS 39 C/D ersättas av 70 JAS 39 E i stället för de i dagsläget planerade 60 och ej heller ytterligare en ubåt tillföras vilket föreslagits av Försvarsberedningen. Detta erfordrar ytterligare anslagshöjning utöver de årliga 4 miljarderna. ÖB har alltså räknat fram ungefär samma siffror som Riksrevisionen tidigare kommit fram till.
I beredningsarbetet har även framkommit att Folkpartiet begärt anslutning till NATO och på senare tid även att Alliansen anser att NATO-anslutning snarast bör utredas. Socialdemokrater, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är motståndare till NATO-anslutning.
Eftersom det finns rimlig enighet om att försvaret bör stärkas och att det enligt min mening måste ske oavsett vi ansluter oss till NATO eller ej, eller startar en utredning av anslutning eller om vi inte inte alls tar något beslut i denna fråga så menar jag att det idag finns det beslutsunderlag som rimligen kan begäras. Vad som idag fattas är en finansiering av minimum 4 miljarder per år, gärna med successiv höjning för att rymma även den materielförnyelse som beredningen identifierat. Där har, inte särskilt överraskande, visat sig att finansminister Magdalena Andersson (enligt SvD) anser att sammanlagt 2 miljarder skall fördelas under fyra år med början 200 miljoner 2016 stegrat till 800 miljoner år 2019 eller i genomsnitt en halv miljard per år. Det är lätt att inse att ett beslut enligt hennes modell skulle kräva att ett antal uppgifter tas bort från Försvarsmakten alternativt att även inriktningsbeslut 2015 i likhet med tidigare beslut blir gravt underfinansierat. Sverige har aldrig lagt så lite pengar på sin försvarsmakt som nu och Finansministerns alternativ skulle inte ge någon väsentlig ökning. Självfallet kommer inget av dessa alternativ att stärka vårt försvar.

nej_herrejosses

2) Medborgarens möjligheter
Den medborgare som inte vill se att främmande makt opererar i svensk skärgård och t o m hånar oss genom att segla i övervattensläge i Värtan – och jag tror det är rätt många – måste alltså rätt snabbt bestämma sig för hur han/hon skall agera. Opinionsundersökningar stöder mitt antagande om att ett stort antal röstberättigade vill stärka försvaret men hittills har inte mer än enstaka % förflyttningar mellan riksdagspartierna visat sig. Om man går tillbaka till analyser direkt efter riksdagsvalet finner man dock att Moderaterna tappade väljare till Sverigedemokraterna, något som de inledningsvis inte låtsades om men som nu på senare tid syns även i moderata analyser. Två skäl kan skönjas: invandrings- och assimilationspolitik och försvarsfrågor. Eftersom massmedia och politiska partier noga följer opinionsyttringar så kan man ju enkelt påverka genom att svara SD på opinionsinstitutens frågor om partipreferenser. Hur man sedan röstar är ju en helt annan sak. För att se SD budgetproposition 2015 för försvaret, läs avsnitt 18.1 i följande handling
http://sverigedemokraterna.se/wp-content/uploads/2014/11/201415SD100-Budgetpropositionen-f%C3%B6r-20151.pdf
Att tvinga fram ett nyval kan dock inte ändra den politiska inställningen så länge SD inte tillåts påverka och det är inte min rekommendation.

3) Egna funderingar
Eftersom jag är mest hemmastadd i flygfrågor där jag tillbringat nästan hela mitt yrkesverksamma liv vill jag ta markmålsbeväpning till JAS 39 som exempel. Försvarsmakten räknar på sin hemsida upp
Bomb GBU-49 Paveway II (laser-/GPS-styrd bomb),
Bomb GBU-12 Paveway II (laserstyrd bomb),
Automatkanon Mauser 27 mm.
Robot 75 Maverick,(endast på 39 A/B, min anm),
Såvitt jag vet kommer även SDB / GBU-39 att levereras i närtid.

Inget av dessa vapen är användbart till annat än Close Air Support (CAS), och då endast förutsatt en molnsituation som vi sällan upplever i Sverige och att vi har resurser till dedicerade störinsatser. CAS tillhör de verksamheter som inte kan eller bör prioriteras. Min enkla slutsats är att dessa markmålsvapen anskaffats och integrerats till 39 i syfte att stödja exporten av Gripen. Nåväl, det är vad politik handlar om och jag förstår det smidiga i att låta försvarsanslaget bekosta stöd av den högteknologiska industrin snarare än Industridepartementet.

Då jag inte vet vilka vapen eventuella Gripenkunder kan vara intresserade av de närmaste åren framåt kan jag bara önska mig att de någon gång skall gynna även svenska försvaret. Jag hoppas att det robotsystem som på långa avstånd och med hög precision kan bekämpa prioriterade markmål / kryssningsrobot som Försvarsberedningen nämner för inplanering till JAS 39 E en bit in på 2020-talet är av samma art som både Finland och Polen nu anskaffar. Sveriges behov är verkan mot infrastruktur och räckvidd upp mot 50 mil. Enligt vad jag menar är KEPD lämplig för oss snarare än JASSM. Den är en attackrobot framtagen i samverkan mellan tysk och svensk industri. Jag menar dock att en mindre serie bör anskaffas snarast hellre än om 7 – 8 år. Därmed skulle vi, förutom att täcka Östersjöregionen, även kunna agera på Nordkalotten, en militärgeografisk region som vi tillhör snarare än bara Norrbotten. Under åren framåt kommer den att ytterligare växa i betydelse.

Då bloggaren Wiseman är betydligt mer välkänd auktoritet än jag tar jag mig friheten att citera honom med tillägget att jag har exakt samma uppfattning i denna fråga:
”Att inte kunna ta striden till motståndaren har genom 100 år av luftkrig varit ett självskrivet recept på förlust.
Kan man inte ta striden till motståndaren utan istället behöva vänta på att motståndaren väljer mål och tillfälle är striden i det närmaste förlorad. Där är det fortsatt oerhört mycket svårare att försvara sig mot små mål som kryssningsrobotar. I praktiken behöver du inte ens använda dem. Bara risken för att du ska använda dem begränsar motståndaren i uppträdande och agerande”.

taurus_2

Ubåtsjakten blir förhoppningsvis inom en snar framtid stärkt genom att redan anskaffade helikoptrar levereras. Jag förutsätter att även nödvändiga tekniska sensorer och andra hjälpmedel snarast kompletterar helikoptrarna, annars är de ju bara en transportlåda. Jag är skeptisk mot övervattensfartyg eftersom de är väldigt sårbara. Det gäller även fartyg med smygteknik som trots stealthambitionerna är synliga på diverse sensorer från radar till satellitspaning. Visbyklassen har dessutom inget kvalificerat luftskydd och inte ens sjömålsrobot integrerad. Däremot anser jag att minst ytterligare en ubåt bör byggas. Sverige ligger långt framme beträffande ubåtsteknik och där anser jag att det politiska målet export kan kombineras med stor nytta för vårt försvar. Någon ny ubåt kan vi dock inte få under innevarande decennium.
Av materielprojekten vill jag även peka på den kraftiga numerära reduktion det innebär att gå från nära 100 JAS Gripen till 60, ja även till de 70 stycken som försvarsberedningen förordar. Jag inser att det är dyrt att i längden driva två olika flygplanvarianter, relativt olika varandra. Vi måste ändå göra det under den period innan 39 E är slutlevererad och industrin har förbundit sig att stödja kunder som Sydafrika, Thailand och Ungern så länge de opererar sina nuvarande, nyss inköpta flygplan. Jag menar att vi bör behålla en division 39 C/D tillsvidare. Därmed får vi acceptera att den divisionens bristande jaktförmåga handikappar dem men i gengäld avlastar de 39 E-divisionerna attack- och spaningsuppdrag vilket de fortfarande är tekniskt lämpade för.
Förutom ambitionen att slutföra den organisation som uppdrogs försvaret i beslutet 2009 som alltså kräver tillskott av 4 miljarder årligen finns ett antal mycket angelägna materielärenden. Det är en konsekvens av att såväl socialdemokratiska som alliansregeringar tagit felaktiga beslut eller underlåtit att besluta om en försvarsmakt som förmår hålla den gard mot oförutsedda militära aktioner mot landets integritet som en självständig stat förutsätts göra. Därmed uppstår självfallet kostnader som är väl så höga som vad det skulle kostat om inte försvaret raserats.

Åter ett citat från Wiseman: Ytterst hamnar man i den existensiella frågan ”varför ha ett försvar överhuvudtaget om det inte ska kunna påverka motståndaren” för det är just detta som blir fallet om man inte anskaffar vapensystem som hänger med i den teknologiska utvecklingen. Det gäller inte bara inom luftmaktsteorin utan generellt”.

Annonser

9 Responses to Kostym eller tumme?

  1. Detrmiento sumus. skriver:

    Håller helt och fullt med om att vi bör/måste ha ett tyngre stand off vapen.
    Vad gäller nuvarande och kommande arsenal så vill jag GBU-39 från ditt ”enbart för CAS” tänk. GPS-guidade vapensystem är mindre bra att ha i CAS-miljön i annat än mot väldigt väl inmätta stationära mål. Ingen FAC vill ha ett vapen som går mot ”den där generella punkten” vilket är vad de flesta flygplanen klarar av vad gäller egen inmätning. Nej, SDBn är ett AI vapensystem (GBU-54 däremot kommer lätt kunna verka inom både CAS och AI). Det viktigaste med SDB är dock dess långa ben (för att vara ett glidvapen) som förutsatt att den fälls på höjd och fart är mycket bra.

    Givet att vi har en icke GPS-störd miljö och kunnat mäta in målet så är SDB formidabel mot mjuka och lätt pansrade mål. Fäll två plankor med totalt åtta bombkroppar på distans. Koncentrera dess åta målpunkter efter behag. Sätt några till luftbrisad och andra med 90 graders dykvinkel och penetration i målet…du får bra verkan på en rätt stor yta utan att ta det hemska ordet klust…eh…ja….det ordet i din mun. Verkan per bombkropp är inte så stor, men *8 så blir den hyfsad.

    Problem med GPS? Jajjemen, till och med Talibanerna hade under en tid förmåga att störa satkom och GPS signaler (självklart inte utan fin hjälp). Därför är just GBU-49 och 54 bra med sin multisensorsystem så att alla äggen inte hamnar i samma korg (Finland, jag tittar på era inköp nu).

    Om några år kommer vapenfamiljen för Gripen se ”annorlunda” ut då det nu tillkommit en ny i familjen….med helt annan vapensyn.

    Vapenintegration för att stödja export? Nja…..GBU-49 är en ganska udda fågel då flertalet väljer den billigare GBU-12 och köper någon JDAM istället. Ser man till GBU-12 (eller PW II familjen -12,-16 och -10) så är det bara Sverige som har dem i praktiken inom Gripenfamiljen, även om Sydafrika har möjligheten….ingen annan har valt den vägen. Tjeckien och Ungern kommer antagligen skaffa några 12:or, men Tjeckien vill även integrera JDAM. Ungrarna har betalat för inegration av Maverick G/H/K på Gripen C/D och utan Thailand hade nog Rb 15F stått i en annan dager idag…

    • bohel skriver:

      Detrmiento sumus – qui bono est?
      Du reagerar på mitt påstående att Gripens nuvarande markmålsvapen enbart är lämpliga för CAS, en uppgift som vi inom överblickbar framtid inte har råd att använda våra 60 (eller, om ett under inträffar 70) JAS 39 E till. Du håller inte med om min slutsats att anskaffning av denna beväpning därför inte tjänar svenska försvaret utan uppenbarligen är ett led i exportstödet.

      Jag resonerar på följande sätt: Även om Paveway köptes när vi skulle försvara Sverige genom missioner i Långtbortistan, där CAS kunnat platsat, så är numera den typen av flyguppdrag inte längre aktuella. Varken GBU-12 eller 39 har räckvidd mer än enstaka km i horisontalled. Stora delar av året förhindrar vädret fällning med inmätning från flygplan varför samverkan med FAC är nödvändig, d v s stridsflyg kan inte regelmässigt bekämpa fientliga förband där svensk trupp inte är närvarande. Det lilla fåtal flygplan 39 E som vi kommer att disponera i framtiden måste användas för att momentant skapa luftherravälde och att inhämta underrättelser.
      Så har vi GBU-39 där vi är överens om att det inte är något lämpligt vapen för CAS. Jag anser dock att för svenskt vidkommande är det minst lika olämpligt för Air Interdiction (AI) och orsaken till detta ligger i vår geografi. Om vi antar, att Rysslands handlingsmöjligheter, snarare än något annat land, bör dimensionera den gard mot militär aggression som är vår plikt som självständig stat att hålla, så är det sannolikaste att de inleder med att gå in i de Baltiska staterna innan eller samtidigt de går till militär aggression mot oss. I Östersjöområdet från Finska Viken till Polska gränsen måste vi anfalla från hög höjd (10 – 12000 m) och i överljudsfart (vilket ger bästa räckvidd) fälla GBU-39 på 75 till 110 km från baltiska kustremsan för att nå kustnära, attackvärda mål. Detta gör oss extremt exponerade för kvalificerat luftvärn som Pantsir-S1 såväl som för jaktflyg.

      På Nordkalotten skulle vi ha små chanser att nå truppförflyttningar längs E6:an som löper från Kolahalvön till Kirkenes, Alta och vidare söderut trots att vägen har ett flertal ställen som efter rasering skulle vara effektiva blockeringar. Jag kan alltså inte se att GBU-39 skulle fungera i AI i vår svenska militärgeografi. Därav kommer min totala förvåning över köpet.

      Det glädjer mig att du skriver att vi måste ha ett tyngre stand-offvapen. Jag hoppas att du även håller med om att det finns god anledning att inte köpa samma JASSOM som Finland och Polen köpt och att vi behöver penetrationsförmåga genom underjordiska bunkers såväl som verkan mot annan infrastruktur. Vi behöver detta i morgon snarare än synkroniserat med nya köpare till JAS39 en bit in i den icke-överskådliga framtiden.
      Bosse

      • jka skriver:

        Tycker Sverige ska satsa på andra plan istället för svenska Jas Gripen både C/D och E ska vi sälja till andra länder och sen kontrakterar vi Eurofighter Typhoon eller Sukhoi Su-27 från utlandet och storleksmässig så behövs det beror på helt av på hur stor armé vi ska ha – dom rödgröna vill liten minskning och andra tycker liten yrkesarmé och stor värnpliksarmé och jag tycker både liten yrkesarmé eller en större värnpliksarmé låt oss säga 60000 soldater och sjömän som under gamla storhetstiden på 1600-talet och som första summa – då behöver vi 25 eller 46 av 1 av 2 olika utländska sorter av stridsplan EU eller Ryssland och detta vill jag idagsläget.

        1,2 miljarder årligen extra till försvaret 2016-2020 är det lovat av dom rödgröna medans Moderaterna vill 10 miljarder som är drygga 1 billion € samma årtal som dom rödgröna. Det satsas ca 40-45 miljarder till försvaret årligen som är i EU valuta mellan 4 och 4,5 billion € i värde.

        Intressant detalj bakom försvarsutredningen mellan 2016-2025 där kanske en större värnpliksarmé ska bli av. Finns många summor mellan 60000-200,000 som kan bli av eller som reservstyrka som kan bli av om dom rödgröna vill alltså.

      • bohel skriver:

        jka – jag har svårt att kommentera ditt inlägg i andra avseenden än att försvarsmateriel, och i högsta grad stridsflygplan, köps och säljs inte som bilar eller tvättmaskiner. Vi kan inte köpa vare sig Typhoon eller Su-27 utan långtgående politiska åtaganden både från och till säljarlandet. Jag har även svårt att se att vi kan sälja 39 Gripen om svenska försvarsmakten inte själva använder den.
        Dina andra förslag lämnar jag åt andra att bedöma eftersom jag inte känner mig vara rätt man.

  2. jka skriver:

    Skall byggas tills 2026 Gripen E och säljas utlandet. Britterna vill kanske ha 30/40/50 st Gripen E efter 2016 dom första skall komma ut i försäljning. Britterna behöver nya stridplan efter dom gamla Tornado går ur tiden. Över 35 år gamla stridplan. Eurofighter har dom och sen skall dom anskaffa amerikanska stridsplan. Minst 100 st. Sen kanske Gripen E. En eller två nya hangarfartyg till britternas försvar runt 2020. Samma som Sveriges ubåtsförhandling tar tid och anskaffa efter arbete.

    • bohel skriver:

      jka –
      Eftersom du skickar in kommentarer som inte har något med mitt inlägg att göra så har jag tagit bort dem. Skulle du ha kommentarer som är knutna till vad jag skriver är du även fortsättningsvis välkommen.

  3. jka skriver:

    Vill idagsläget 60 Gripen E till yrkesarmé av 30.000 soldater och sjömän. Som hela Folkpartiet vill. Folkpartiet vill nära 20 miljarder fr.o.m. 2016 till 2021. År 2020 är det lämpligt iom alla vapen material är nära i trakterna strv 122or eller strv 121or sen kanske ny luftvärn in medeldistans lovord från Alliansen. Sen 60 Gripen E senast 2022 plus 2 i Gotland klass en i Södermanland plus 2 nya ubåtar totalt är det 5 ubåtar i tio år innan vi bygger en färdig till runt 2030 så vi har i alla fall 3 ubåtar mellan 2031-2052. Minimum kravet med 3 ubåtar. Spanien har denna mängd i en större yrkesarmé mängd idag än Folkpartiets tänkta lagom till 2020.

    Tror det kan bli 30.000 yrkesarmé om fem år. Gripen E handlar denna ämne om. 60 är lagom mängd innan vi minskar ner till 36. Detta vill jag. Mellan 2020-2029 är 30.000 i yrkesarmén och med 7 brigader i armén. Gissar det blir 3 brigader i södra landet, 3 i mellan och en i Boden. Reserv mängd av 12000 soldater i Boden.

    Om det blir utan flottan 2030 är det en gerilla armé.

    • jka skriver:

      Inga Gripen E då även om jag ville 36 st innan i inlägget. Med flottan blir det 36 Gripen E då med men kom inte på summan med flottan kvar. Kanske 14500 med 1000 i flottan, 4500 i flygvapnet och 9000 i armén. 12 eller 36 Gripen E i så fall. 2 brigader snackas det om idagsläget. En i Östersund och en i Skövde. Resten blir 2 bataljoner i Stockholms trakten. 100 soldater i Gotland hjälper inte. 2 divisioner med 6 Gripen E i varje med 12 Gripen E. 4 divisioner med en i Gotland bland annat med 36 Gripen E. Plus 12 för utlandet. Bara inför 2030.

      • jka skriver:

        Eller blir det 26000 i år? 3000 i flottan, 4400 i flygvapnet.plus 18600 hemvärnssoldater.

        Pratades om 800 soldater i Gotland för någon vecka sen. 350 hemvärnsoldater i Gotland kan hjälpa. 350 i bataljon i Ronneby alla redan och 1300 hemvärnsoldater i Stockholm hjälper. 2000 marktrupper. Kanske sant redan i år.

        Blir då 60 Gripen C/D redan i år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: