Vilken soppa detta är!

Den här bloggen är ju avslutad sedan länge men jag har nu kommit till den punkt där jag måste få skriva av mig.
Efter årets Sälenkonferens har vi fått veta lite mer om Sveriges försvar, såväl det militära som sådant som berör samhällets infrastruktur. Antalet cyberangrepp mot industrins datasystem ökar lavinartat och det är underförstått att exempelvis elförsörjningsnätet inklusive kärnkraftverk även erfar (försök till ?) cyberangrepp. Experter talar om en början till cyberkapprustning.

Senaste inriktningsbeslutet för Försvarets utveckling (inget försvarsbeslut har tagits sedan2004) togs juni 2015 och gäller 2016 – 2020. Beslutet togs efter att Försvarsberdeningen under Cecilia Widegren (M) rapporterade 2014, efter förlängning för att i de sista röda minuterna anpassa omvärldsbeskrivningen till något närmare verkligheten, att det fanns tydliga tecken till att Ryssland strävade efter att återgå till de geografiska områden som Sovjetunionen en gång omfattat – från militärgeografisk synvikel en logisk strävan. Beredningen föreslog bl a att 10 ytterligare JAS Gripen skulle beställas utöver de nu beslutade 60. Vidare skulle ytterligare en ny ubåt anskaffas och på 2020-talet d v s i nästa inriktningsbeslut, ett långräckviddigt flygburet attackvapen.

Riksdagens beslut tog inget stort intryck av Försvarsberedningen. Under kommande fem år ökadess anslaget med totalt 10,2 miljarder vilket ger drygt två miljarder per år. Folkpartiet, som hade föreslagit 17 miljarder, d v s 3,4 miljarder/år, hoppade av förhandlingarna med motiv att de inte såg någon chans till gehör. Sverigedemokraterna, som inför valet haft kraftiga försvarssatsningar bland sina vallöften har sedan dess övergått till enbart invandringsfrågor och det tolkar jag som om att de inte hade bidragit positivt även om de hade inbjudits till förhandlingarna.
Nu vet vi att alla utredningar, alla tecken runt omkring oss, Riksdagens organ Försvarsberedningen, Riksdagens organ Riksrevisionen inte nämnvärt påverkar sådana politiska beslut som skulle vara svåra att ta. Landets ledare ignorerar risker för landets självbestämmande och territoriella integritet. Samarbete med grannländer förutsätter att länderna anser att det ger dem fördelar men vilka fördelar kommer av att släpa med sig en krympling ? Finland kan ha viss fördel och Storbritannien har möjligen ett långsiktigt intresse av att Rysslands Östersjöflotta inte får fritt utlopp till Nordsjön.
Nu skriver SvD (28 jan) att ”Försvarsbeslut har havererat ekonomiskt”. På normalsvenska betyder det att ”ännu ett försvarsbeslut/inriktningsbeslut var underfinansierat” då ju även beslutet 2010 var underfinansierat enligt analyser från bl a ovannämnda Riksrevisionen. Överbefälhavaren har meddelat att nuvarande medelstilldelning räcker perioden ut. Vad han inte har sagt eller vad som i alla fall inte publiceras är, att medelsbristen påverkar den anbefallda nyanskaffningen av nyckelmateriel som antalet Gripenplan och ubåtsprojektet A-26 samt att den övningsverksamhet som syftar till att öka den operativa förmågan hos krigsförbanden måste beskäras. Kontraproduktivt till hela syftet med nuvarande anbefallda inriktning.
Det senaste som inträffat i försvarsekonomin är att den tekniska fördyringen i kombination med hög dollarkurs blivit fem miljarder dyrare inom försvarsperiod 2016 – 2020 eller totalt nio miljarder dyrare. Regeringen har nyss beslutat att inte betala ut ersättning för de fördyrade kostnaderna i dessa materielprojekt. Regeringen är mycket tydlig med att man avvisar tanken på sådana förstärkningar och att man lägger det här uppdraget framåt i tiden är väl ett sätt att försöka vinna tid innan det blir uppenbart att inriktningsbeslutet om försvaret har havererat i ekonomisk bemärkelse anser Allan Widman, (L)´s försvarssakkunnige.
Jag är naturligtvis starkt medveten om att en minsters liksom en riksdagsmans allt överskuggande plikt är att befrämja sitt partis möjligheter till regeringsmakt och att de därmed bör uteslutas från påverkan i frågor om rikets säkerhet. Nu har vi dock demokrati och bör behålla demokratin i Sverige med dess nackdelar liksom fördelar. För mig står det dock fullständigt klart att vi inte längre kan utreda i över två år innan inriktningsbeslut som är gammalt (och underfinansierat) redan den dag det tas. Världen rullar betydligt snabbare idag än på 1960-talet. Det är bra för försvarets planering med långsiktiga beslut men vi måste uppenbarligen även ha en mekanism med uppgift att följa den årliga utvecklingen av såväl hot som akuta åtgärder för att justera ekonomiska ramar.
Gotland har blivit ett focus i fösvarsdebatten. Vare sig vi går med i NATO eller ej måste vi ta hand om vår egen säkerhet och vi måste börja idag. Undfallenhet imponerar inte på Ryssland, inte heller ett strvkompani bemannat med kamikazebesättning på Gotland. Att flyga längs vår territorialgräns i Östersjön med hängda, långräckviddiga markmålsrobotar är däremot något Ryssland måste förhålla sig till. Det räcker inte om dom är operativa 2025. Politiskt käbbel om på vilken kommittés bord frågan ligger är oviktigt. JUST DO IT!

Bloggaren Wiseman, pseudonym för Carl Bergqvist, flygofficer från F21 som har massvis med läsare på sin försvarsinriktade blogg, citeras i det följande:
”Att utrusta JAS 39 med kryssningsrobotar råder bot på de värsta av dagens förmågebrister då man i så fall både har möjlighet att slå ut större mål, såväl som att göra det på långa avstånd och i av motståndaren luftförsvarat område. Ovanstående är exempel på effekttänkande. Ringa vapeninsatser med mycket stora resultat – och de fungerar mycket bra mot den typ av centraliserade system som Ryssland fortfarande nyttjar som del av det sovjetiska arvet. Problemet är att leverera en verkansdel när man inte har något som går längre än några kilometer och är av den klenaste modell som går att uppbringa.
För svensk del vore KEPD 350 det bättre alternativet att anskaffa som flygburen kryssningsrobot då Sverige redan har del i projektet och därmed kan undvika de kraftiga brukarrestriktioner som amerikanska vapensystem medför. Att välja ett annat vapensystem än Finland (och Polen, min anm) skulle också gynna ett nordiskt försvar genom att man kompletterar varandra istället för att satsa på att vara varandras avbilder.”
Jag var en period före pensioneringen chef för Vapensektionen vid FMV: Flyg. Jag är relativt väl bekant med attackvapen i allmänhet och den långräckviddiga attackroboten KEPD 350 i synnerhet. Själv vill jag tillfoga att KEPD 350 kräver rätt lite extra utbildning av piloten. Dess tänkta måltyter är fortifierade bunkrar, stridsledningscentraler, kontrollcenter, kommunikationer, flygbaser, marinbaser, ammunitionsförråd, fartyg i hamn/till sjöss och broar. Sådana mål finns i stor omfattning Kaliningradområdet och andra delar av ryska västgränsen. Risken för förlust av sådana anläggningar är något Ryssland måste förhålla sig till. Redan nu sprider de argumentation för att Sverige inte skall anskaffa sådana robotar.
Skulle Sverige anskaffa kryssningsrobotar skulle detta tvinga till eftertanke innan en militär aktion påbörjas. Kan inte kryssningsrobotarna neutraliseras redan från början riskerar man en stark motverkan, vilket avsevärt ökar risken med att använda militära maktmedel. Genom att såväl Finland som Polen redan tagit stegen att anskaffa kryssningsrobotar (amerikanska JASSM) faller argumentet att en svensk anskaffning påverkar säkerhetspolitisk balans i närområdet. Ett argument som tidigare nyttjats för att motivera varför svenskt försvar inte ska ha dylika förmågor. Att flyga med en rote Gripen med laddade KEPD 350 längs vår territorialgräns i Östersjön torde vara klart dämpande på vapenskrammel från grannen i öst. Klart starkare budskap än ett stridsvagnskompani och ett par kustmålsrobotar på Gotland. Något som skyddar hela Sverige, inte bara fördröjer striden om Gotland med ett par dagar.

Slutligen vill jag relatera till det budgetöverskott på 85,3 miljarder som Sverige fått 2016. En ny långräckviddig attackrobot som skulle kunna integreras till Gripen lär kosta ca 10 miljarder styck tagen från hyllan liksom våra nyanskaffade, långräckviddiga jaktrobot Meteor kostade. Tyskland, som köpt 600 KEPD 350 för att serien skulle bli lönsam har emellertid nu enligt tillförlitliga källor ett moderniseringsprogram startats på 300 av dessa robotar. Det torde finnas möjligheter att delta i detta program och skaffa, säg, 50 renoverade robotar. Priset torde bli betydligt lägre än 10 miljarder per robot och första leveransen ske första åren på 2020-talet om vi börjar jobba på det NU. Anskaffningsbeslut efter år 2020 innebär att operativa förband är klara kring 2028 – 30. (S) tänker dock troligen muta diverse väljargrupper med de 85 miljarderna men jag tror inte att vi som snarast vill stärka Sveriges försvarsförmåga är en sådan grupp. Ytterligare exempel på att det går att få fram pengar kan man finna i anslagen till Invandrarverket. Inströmningen av immigranter har kraftigt minskat och därmed torde medel kunna frigöras.

taurus_2

Advertisements

En kommentar till Vilken soppa detta är!

  1. Roger Klang skriver:

    ”En ny långräckviddig attackrobot som skulle kunna integreras till Gripen lär kosta ca 10 miljarder styck tagen från hyllan liksom våra nyanskaffade, långräckviddiga jaktrobot Meteor kostade.”

    ”Priset torde bli betydligt lägre än 10 miljarder per robot och första leveransen ske första åren på 2020-talet om vi börjar jobba på det NU.”

    Du menar väl 10 miljoner (kronor) per robot.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: